Ja att köra moppe är inget för mej. Tog slut efter
10 minuters färd. Kom till en korsning, skulle svänga
höger. Grönt att köra, precis när jag ger mej ut tutar
en man som kommer mot mej och jag blir så rädd att
jag gasar istället för bromsar. Far rätt in mellan 2 bord
som står på en gräsplätt. Klarade mig bra med lite skrapsår
och några blåmärken. Ett klassiskt nybörjar-misstag, sa min fru,
att ta fel på gas och broms! Händer även produktionschefer!!!!!
Nu blir det trygg och säker åkning bakom Marie.

Igår, onsdag, tog vi tåget till Hua Hin.

 

Vid tågstation mötte vi flera svenskar som skulle ut på färd.
En av dem såg bekant ut men nej inte här!?
Som tur var såg Britt-Marie,  f.d Åkersbo, mej.
Blev ett glatt samtal och dan före dopparedan ska vi träffas
och äta middag. 

En uplevelserik 2 timmars färd mot Hua Hin började med
45 minuters väntan på tåget. Vagnarna hade sett sina bästa dagar.
Med vind i håret for vi förbi det mest vackra vyer.
Stora områden med bostäder av plåt. Där sprang barn omkring för
glatta livet ovetandes om bloggarens ömma bak efter en lång färd
på hårda säten. Under hela resan var det en ständig kommers av
mat, dryck och frukt som bars av snattrande kvinnliga försäljare.

   



 

Framme i Hua Hin blev vi varse om att vi kommit till en stor stad.
Ca 75 00 invånare och en massa turister.  Du kan äta tysk wurst,
mumsa på danska wienerbröd, ta en öl på finska puben 
och spela på ATG och bli rik på lördag.


 

Vi tog oss igenom gator av bullrande , myllrande trafik och lite shopping
hann vi med innan vi kom ner till havet.
Där svalkade vi oss med god dryck och skrev vykort.





Nöjda men trötta kom vi hem via taxi till Huay Yang och tystnaden!