Tillbaka down under
Det kändes tomt och konstigt att komma tillbaks hem igen efter intensiva
veckor i Sverige.
Som en go vän skrev till mej "Det blir tomt och det gör ont men om det inte
gör ont har det ju inte heller varit bra mellan oss.
Sorgen är ju det finaste tecknet på kärlek"
Men ibland så fullständigt bryr jag mej inte om alla kloka fina ord för
saknaden gör så ont. Vetskapen om att aldrig mer få kramas, äta levergryta,
kolla på ungarna spela fotboll i Gothia cup, dra en krypcasino med tabbtvång
tillsammans , det är i de stunderna det gör extra ont.
Men varje gång jag gör allt ovan ska jag tänka på alla de fina stunderna
vi hade . Leendet när vi såg killarna från Peru trixa med bollen, tystnade av
välmående när vi åt grytan, alla gångerna jag vann i kortspel ♥
Kramarna som var innerliga för orden fanns där inte riktigt.
Igår hade vi herrbesök, en utav mina "gamla" förskolebarn var här och åt middag.
'Kristoffer och jag , har inte sett han på 12 år och då var han inte längre än jag.
Han hade fantastiska historier att berätta och han fortsätter sin resa mot Vietnam
idag.
Marie och jag har packat våra väskor för två veckors semester i Thailand.
Något sent men på påskafton sätter vi oss på kvasten för att åka till vårt Blåkulla.
Huay Yang väntar med sina härliga stränder och lugna tempo.
Ha en fin påsk alla vänner. Var rädda om varann
Amor Vincit Omnia
Kommentarer
Trackback
